måndag 10 maj 2010

Bullerproblemet

Ingen har väl missat att motorsport låter mycket. Det innebär att det klagas runt de flesta av landets motorbanor.
Anderstorp är den senaste där det varit lite rabalder.
Detta är inget nytt fenomen och drabbar även bla skytteklubbar. Problemet med klagomål har dock ökat.
Dock så är bemötandet från motorsportens sida konstigt. Man försöker bättra sig osv. det ordnas namninsamlingar och ibland nån manifestation och skriver insändare.
Det man missat är att det behövs en helt annan lokalförankring för att kunna hålla på med sin verksamhet. På de flesta ställen i landet så finns det verksamheter som upplevs som störande för grannarna, men det finns en tyst överenskommelse om att inte ifrågasätta. Om du flyttar in bredvid ett sågverk så förväntas du stå ut med oväsendet. När det gäller motorsport så verkar detta inte finnas. De flesta anser att om man köper en bostad där det finns en motorbana så för man skylla sig själv. Men den tysta överenskommelsen är inte tillräckligt stark, det gör att relativt många klagar och har sig utan att de riskerar något. Det är alltså mer ok att vara emot motorsport än många andra saker.
Motorsportsverige verkar helt oförmögna att göra nåt åt detta.
Det är väldigt sällan man ser lokal marknadsföring om saker som händer på motorbanor. Prova på verksamheten är begränsad osv. Man vänder sig oftast till de redan frälsta. Och det är ganska naturligt,motorintresset är jättestort i Sverige, så det kommer in nya ändå. Men man får inte den så viktiga förankringen.
Visst finns det lysande undantag som många motorcrossklubbar och SRIF. Att det bara finns en permanent dragracingbana där allmänheten får komma och köra en dag i veckan under säsongen i ett så stort land är skamligt. Det naturliga vore att det fanns en bana i varannan kommun eller så.
Att se en motorbana som en resurs och marknadsföra den som en resurs verkar inte heller vara nåt som faller folk i smaken. Det finns 9 racerbanor i Sverige, en norr om Karlskoga. Det är långt ifrån en mättad marknad.
En annan väldigt konstig sak är att trots alla gemensamma problem som motorbanor har,så finns det ingen gemensam intresseorganisation. Det kanske kan förklaras av att ägarbilden är oilka, en del ägs av föreningar och andra av företag. Men problemen är ju de samma, så oavsett om det är vinstdrivande eller ej så är verksamheten nödvändig.

Bättre ljuddämpare, hårdare regler,högre ljuddämpningsvallar osv stoppar inte klagomålen och räddar motorbanor. Det gör lokal förankring.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar